Oskar Moberg fick möjlighet att fördjupa sig i maskininlärning när han gjorde sitt exjobb på FOI. Han tror det är en fördel att vara lite nördig, i en positiv bemärkelse, för att driva forskningen framåt.

Oskar har en masterexamen i maskininlärning från Linköpings universitet och ett särskilt intresse för förstärkningsinlärning. Det innebär att man tränar en algoritm att utföra uppgifter inspirerat av hur vi människor lär oss. Den kunskapen hade han stor nytta av när han under sitt exjobb på FOI tränade en agent att styra en drönare.

–Det krävs mycket datakraft när man tränar en algoritm i att vara autonom och en del av mitt exjobb var att försöka göra det snabbare och mer kostnadseffektivt. Vi tränade bland annat agenten i en mindre verklighetstrogen miljö för att testa om drönaren ändå skulle klara av sin uppgift, säger han.

Oskars handledare under exjobbet på FOI var disputerad inom förstärkningsinlärning och ett viktigt stöd under forskningsprocessen, där det inte fanns något färdigt facit.

–Det är bara att prova sig fram och det roliga med exjobbet var möjligheten att fördjupa mig i processen under en längre tid. Till slut fick jag fram ett bra drönararbete och även fina grafer över inlärningsprocessen till min slutrapport, säger Oskar.

Oskar hade också bra stöd av de andra exjobbarna på avdelningen Cyberförsvar och ledningsteknik.

–Min handledare satt bara någon korridor bort och det var enkelt att gå förbi om jag undrade över något. Jag hade också nytta av att vi var åtta exjobbare som satt i ett rum. Man man kunde lätt slänga ut en fråga om man körde fast.

Exjobbet gav mersmak och i dag är han anställd på FOI. En anledning till att han stannade kvar är chansen att arbeta tillsammans med andra som verkligen brinner för sina forskningsområden.

–Eftersom vi alla är lite nördiga driver vi forskningen framåt och det är roligt att gå till jobbet. Det bidrar till den goda stämningen att vi är flera nyanställda som började ungefär samtidigt, säger Oskar.

Han har fortsatt utforskandet av förstärkningsinlärning även som anställd, men nu handlar det inte om drönare, utan om markgående fordon.

–Det är samma teknik som till exempel används i självkörande fordon. Det finns mycket kvar att utforska och därför känns mina arbetsuppgifter här på FOI klockrena, säger Oskar.

Agnes Hökfelt läste kemiteknik på Uppsala universitet. Under exjobbet på FOI ägnade hon sig åt batterier i kalla klimat. Ända ner till 20 minusgrader.

Ett batteri oavsett om det sitter i en drönare, elbil eller stridsvagn förlorar effekt när det utsätts för kyla. Det kan vara så mycket som en halvering när termometern visar nollgradigt.

– Batterier är ofta gjorda för temperaturer runt 20 till 25 grader. Så fort det blir kallare försämras deras effekt väsentligt. En elbil till exempel har värmesystem för batteriet, men det väger mycket och det som väger kräver också energi, säger Agnets.

Hennes uppdrag i exjobbet var att hitta elektrolyter, kemiska föreningar, till batterier så att de påverkas mindre av kyla.

– Jag testade olika blandningar för att se vad som fungerade och inte. Och jag hittade en elektrolyt som fungerade. Men det är bara en liten början, den måste såklart testas vidare på en massa olika sätt.

Även tester som ger ett dåligt resultat och inte visar någon förbättring är ett besked till forskningen, menar hon. Därför är alla resultat på området viktiga.

Agnes ville göra sitt exjobb hos en bra arbetsgivare. Hon hade kommit i kontakt med FOI under studietiden via olika mässor.

– Jag visste att FOI gjorde coola och roliga saker. Och i exjobbskatalogen hittade jag uppdraget som handlade om batterier i kalla klimat och blev intresserad.

Exjobbet gjorde hon på FOI i Grindsjön, som ligger i skogarna söder om Stockholm. Verksamheten ligger avskilt eftersom de gör beskjutnings- och explosionsförsök.

– Mitt upplägg var att arbeta med mitt exjobb på Uppsala universitet fyra dagar i veckan och ha en handledare där, och vara en dag i veckan på Grindsjön med en annan handledare. Det funkade jättebra. Jag kom med idéer och fick stöd och uppskattning. Det är kul att få responsen “Bra tänkt!”

Agnes trivdes med att exjobbet inte var kontorstungt. Även om det innebar en del dokumentation, så var det mer praktisk problemlösning i labbet.

– Det var varierande och hade ett syfte som ska leda till en positiv påverkan i samhället, vilket var viktigt för mig.

I dag är Agnes anställd på FOI, på enheten Explosivämnen tillämpningar där hon jobbar hon med flödeskemi och processutveckling.

– Jag tycker att det är väldigt roligt att gå till jobbet varje dag.

Magdalena Björk väntade otåligt på att exjobbskatalogen skulle komma ut eftersom hon hade siktet inställt på FOI. I dag är hon anställd som forskningsingenjör och arbetar bland annat med drönarsvärmar.

Magdalena blev anställd på avdelningen Försvarsteknik direkt efter sitt exjobb, vilket var en del av hennes plan när hon sökte sig till FOI.

–Jag sökte exjobbet för att jag ville jobba här. För mig är det viktigt att arbeta med något som kan användas ”på riktigt”, säger hon.

Efter att hon hade sökt några exjobb i katalogen fick hon erbjudande om att göra ett arbete om reglerteknik, robotik och simulering. Det passade Magdalena perfekt eftersom hon studerade teknisk fysik med inriktning på systemteknik och robotik vid KTH.

––Ett tips till andra som vill söka sig hit är att vara sig själv och inte säga saker som man tror intervjuarna vill höra. På FOI utformas exjobben ofta i dialog med exjobbaren, säger hon.

Magdalenas exjobb var en del av ett befintligt projekt, som handlar om robotik och navigering med drönarsvärmar.

–Jag jobbade med simuleringar och testade hur bra olika algoritmer var. Resultatet visade att vissa algoritmer var bättre än andra, men det berodde på vilken typ av scenario de ställdes inför. Nyligen lämnade jag in en artikel i ämnet för publicering, säger hon.

Under studietiden delade Magdalena rum med ett par andra exjobbare.

–Det var bra att kunna stötta varandra, särskilt under rapportskrivandet. Jag hade också en jättebra handledare, som ofta kom förbi och kollade hur det gick. Dessutom var övriga FOI:iter väldigt öppna och hjälpsamma.

En skillnad jämfört med studierna på KTH var att hon direkt fick mer eget ansvar på FOI.

–Det föll till exempel på mig att göra en tidsplan och hålla mig till den. Jag fick öva min förmåga att lösa problem. Ingen hade gjort min typ av simuleringar förut och jag fick själv fundera ut hur de skulle göras.

Nu är Magdalena anställd vid FOI och är oförändrat positiv.

–Du får ta ansvar väldigt fort när du jobbar här. Jag leder redan ett litet projekt, vilket både är utmanande och roligt. Det är positivt att cheferna lyssnar väldigt noga på vad man vill göra, i stället för att man sätts i en färdig roll, säger hon.

Det är den marina sidan som gäller för Kristoffer Skilje. I hans exjobb var uppgiften att ta fram ett koncept för att kunna göra ett experimentellt radarfartyg så litet som möjligt.

– Tanken med mindre fartyg är att de inte är lika dyra och går snabbare att tillverka än de större. I icke-krigstid kan de agera mer utspritt och användas för sjöövervakning längs en större del av kusten, säger Kristoffer.

När han pluggade Marina system på KTH var det en gästföreläsare från FOI som fångade Kristoffers intresse. Föreläsningen handlade om FOI:s egenutvecklade mjukvara och gav också en kort introduktion till exjobbet där tanken var att ta fram ett fartygskoncept med hjälp av mjukvaran. Kristoffer sökte och fick exjobbet på enheten för Mark- och sjösystem.

Han skulle ta fram ett experimentellt radarfartyg som skulle vara så litet som möjligt. Fokus låg på att dimensionera skrov, mast och motor och sedan utvärdera räckvidd och sjöduglighet jämfört med ett större fartyg, som till exempel en Visbykorvett.

– En Visbykorvett är 73 meter lång, fartygskonceptet jag tog fram var 20 meter långt och hade samma radarräckvidd.

Kristoffer säger att det kändes övermäktigt till en början att avgränsa sig inom området. Men hans handledare var bra och hjälpsam. Han var fullt sysselsatt i fyra månader med sitt exjobb.

– Jag kunde sitta själv på arbetsrummet och jobba när jag behövde, och prata med andra och vara med på aktiviteter när jag ville det. Det var ganska fritt hur jag lade upp det. Jag kände mig verkligen välkommen och som en i gänget.

Totalt var de fem exjobbare på forskningsenheten samtidigt, det blev en bra gemenskap dem emellan, säger han. De blev väl mottagna.

– De som jobbade där gjorde ingen skillnad på vilka som var exjobbare eller kollegor. Enda skillnaden var väl att vi hade röd markering på våra passerkort i stället för grön.

Kristoffer har insett att hans exjobb var värdefullt för FOI. När han var i hamn med det tipsade kollegorna på enheten om en tjänst där som de tyckte att han borde söka.

I dag är han anställd på enheten Mark- och sjösystem på FOI och yngst med sina 25 år. Han är involverad i en rad olika projekt.

– Ett handlar om framtidens bränsletyper och marin diesel, ett annat om verktyg för att kolla obemannade ytfarkoster. Fortsätter arbetet att vara så här varierande är jag kvar på FOI ett bra tag till. Jag kommer alltid att jobba med något inom det marina, säger Kristoffer.

Frida Jonsson har alltid gillat att plugga och särskilt favoritämnena biologi och kemi. Därför sökte hon till en civilingenjörsutbildning inom bioteknik vid Umeå universitet direkt efter gymnasiet.

–Jag har pluggat en medicinsk inriktning med fokus på att utveckla nya labbtekniker. En kompis som jobbade på FOI tipsade mig om möjliga exjobb, men jag trodde att jag hade ”fel” bakgrund. Nu har jag lärt mig att det finns hur många olika kompetenser som helst på FOI, säger hon.

Frida Jonsson gjorde sitt exjobb på avdelningen för CBRN-skydd, där forskningen är inriktad på att avvärja kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. I hennes fall handlade det mot att hitta ett motmedel mot kemiska och biologiska stridsmedel.

–Vi försöker förstå mekanismerna bakom hur virus fungerar och testar att mutera proteiner som kan påverka infektiviteten (sprida smittan vidare). Mycket handlar om handpåläggning, alltså praktiskt arbete i labbet, och det är många tester innan man hamnar rätt, säger hon.

Frida Jonsson blev positivt överraskad av det öppna arbetsklimatet på FOI. Hon blev direkt en del av projektets gemensamma möten och arbetsgruppen hjälpte till när hon behövde råd.

–Jag gillar problemlösning och att tänka själv. Min handledare satt i rummet intill och han var duktig på att puffa mig i rätt riktning när jag behövde hjälp. Vi hade också gemensamma möten där man kunde kan lyfta stort och smått. Bara att lyssna på supersmarta människor lärde mig massor, säger hon.

Hon upptäckte också under exjobbstiden att det är roligare att rota i gammal forskning än hon tidigare hade trott.

–Under studietiden hatade jag att rota i gamla forskningsartiklar, men nu kände jag ett helt annat engagemang. Jag har även upptäckt storheten med enzymkinetik. Ett råd är att inte vara alltför kategorisk med vad man vill göra efter studierna. Du kan överraska dig själv!

I dag har hon en projektanställning på FOI och arbetar vidare med en annan del av sitt exjobb.

–Vi stötte på en del utmaningar i mitt exjobb eftersom vi använde helt nya metoder, men vi stärkte den grundläggande hypotesen, som är att det humana proteinet är en viktig del i virusets infektionscykel, säger Frida Jonsson, som hoppas kunna jobba kvar på FOI de närmaste åren.

–Här lär jag mig hela tiden något nytt!