”Lär mig mycket av att handleda”

Tina Karlsson handleder exjobbare på Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum, FLSC, på FOI och tycker att hon lär sig mycket av studenterna. –De flesta är superkompetenta, ambitiösa och självgående, säger hon.

FLSC, som finns på FOI i Kista, är en speciell arbetsplats att göra sitt exjobb på. Här tränas och utbildas stridspiloter med hjälp av simulatorer och virtuella verktyg, samtidigt som forskare utvecklar framtidens system för luftstrid.

–Våra exjobbare brukar tycka att det är en spännande miljö. Det som är hemligt får man dock inte se förrän man har varit anställd i sex månader, säger Tina.

Hon beskriver sig själv som ”allt-i-allo” på FLSC eftersom hon arbetar i flera olika projekt. Hennes formella titel är systemingenjör och hon är bland annat inblandad i driften av den stora simulatorhallen där hon nyligen tagit fram en ny lösning för ljudet.

Hennes bakgrund inom beteendevetenskap, psykologi, spelutveckling och ljuddesign gjorde dock att hon först var lite tveksam till att bli handledare.

–När jag först fick frågan från min chef tänkte jag direkt ”att jag kan ju inte koda”. Men efterhand har jag förstått att rollen mycket handlar om att vara dörröppnare och lotsa studenterna till rätt personer, som kan ge svar på deras frågor. Jag ser också alltid till att bjuda med dem på andra evenemang, som luncher eller AW.

Exjobbarna på FLSC arbetar nära den avancerade tekniken och får samtidigt erfarenhet av verkliga projekt och forskningsmiljöer.

– Tiden här blir mer ”hands-on” jämfört med deras vanliga studier och de hinner få en bra bild av vad vi arbetar med säger Tina.

Hennes senaste exjobbare arbetade i två sammanlänkade projekt. Det ena handlade om ett verktyg för att planera olika scenarier på karta och det andra var ett ramverk för att överföra scenariodata säkert med hjälp av kryptering.

–Båda tjejerna har verkligen bidragit till verksamheten på ett sätt som imponerade på mig. De lärde mig lika mycket som jag instruerade dem, vilket gör handledandet roligt.

Tina säger att hennes främsta bidrag som handledare var att ge struktur i form av tidsplaner och projektplanering samt att vara allmänt stödjande.

–Vi hade veckovisa möten, men jag gick också till deras rum spontant för att höra hur det gick. Prestationsångest kan vara det största hindret för att bli färdig med sitt exjobb och därför ser jag till att ge positiv feedback och vara så närvarande jag kan, säger Tina.

”Exjobbarna får testa de mest spännande idéerna”

Matthias Hudl Waltin har sin bakgrund i universitetsvärlden. Numera är han forskningsledare på FOI:s avdelning Vapen, skydd och säkerhet i Grindsjön, inom området laservapen. Som hand­ledare är han mån om att exjobbarna trivs och att deras insats för arbetet och forskningen framåt.

Det var ett 20-tal personer som sökte exjobb på i Grindsjön förra omgången. Matthias var med vid intervjuerna.

–Vi valde de som visade mest engagemang och som vi märkte ville något. Det vägde tyngre än bästa betyg eller bakgrund, säger Matthias.

Han var handledare för tre exjobbare som arbetade i två projekt. Det ena handlade om energiöverföring med laser till drönare eller obemannade luftfartyg. Det andra handlade om att använda laser för att gräva hål i marken.

–De var ambitiösa och gjorde tester och experiment utifrån mina och mina kollegors idéer. Resultaten förde vi sedan över i verksamheten. Exjobbarnas arbete kan bli en pusselbit på vägen som hjälper oss att leverera till uppdragsgivaren Försvars­makten.

Av säkerhetsskäl var Matthias alltid med exjobbarna i labbet. Han tycker att det är lika kul och spännande som de. Hans roll är att ge feedback och guida dem i rätt riktning.

–Vi diskuterar arbetet, frågeställningar eller problem och utvecklar sedan idéer och lösningar tillsammans. I många fall har jag själv inte alla svar från början, det utvecklar sig under resans gång.

Att skriva själva exjobbsrapporten kan kännas som ett stort steg i början med all teori. Därför ser Matthias till att exjobbarna börjar på rätt nivå och fokuserar på det egna arbetet och frågeställningen.

–De behöver inte kunna hela laserns historia. Jag tycker att rapporterna ska vara korta och fokuserade. Av 30 eller 40 sidor är det kanske på 4 till 6 sidor det relevanta finns.

Han tipsar exjobbarna om att direkt skriva ned vad de läst och lägga in det som referenser i rapporten. Innan de sätter igång med rapporten ber han dem också att ta upp alla oklarheter med honom, så att skrivarbetet flyter på bra.

Som handledare ser Matthias till att exjobbarna håller den röda tråden. Han försöker träffa dem varje dag och hans dörr står alltid öppen om de har frågor eller förslag som de vill diskutera.

Exjobbarna på Grindsjön sitter tillsammans i ett kontorslandskap. De involveras i den dagliga verksamheten för att se hur allt fungerar.

”Viktigt att vara närvarande”

Att se hur en student utvecklas och vågar ta för sig under ett exjobb är det roligaste med att handleda. Det tycker Cecilia Springer Engdahl, forskare på CBRN-skydd och säkerhet i Umeå.

Avdelningen CBRN-skydd och säkerhet forskar om hot och skydd mot kemiska, biologiska och radiologiska ämnen samt kärnvapen. För omkring 15 år sedan gjorde Cecilia sitt eget exjobb på avdelningen och nu har hon själv varit handledare åt en exjobbare.

–Det viktigaste för oss är att studenterna har en bakgrund som matchar våra projekt, det vill säga inom ”life science”. Ett extra plus är också om de har någon erfarenhet utanför universitet och ”kurslabb”.

Cecilia arbetar på enheten Hotbedömning, icke-spridning och medicinsk skydd och hennes forskning handlar främst om medicinska motmedel. Uppgiften för hennes exjobbare var att framställa och beskriva ett protein, vilket innebar många timmar i labbet.

–Exjobbaren fick sätta upp metoder för att rena ett nytt protein, som vi ville inkludera i våra studier. Det finns inget facit innan, utan man måste systematiskt testa sig fram. Resultaten från exjobbet har vi fortfarande nytta av.

Hon tycker det är viktigt att vara närvarande som handledare, särskilt i början då allting är nytt för studenten.

–Jag såg till att visa var allting fanns i labbet och introducerade henne för de andra på arbetsplatsen. Sedan backade jag lite för att ge henne utrymme, samtidigt som jag var tillgänglig för frågor. Redan efter ett par månader kunde jag se hur hon hade utvecklats.

Avdelningen arbetar aktivt för att såväl exjobbare som gästforskare ska bli en del i gemenskapen genom att de får delta i ordinarie verksamhet som projektmöten och sociala aktiviteter.

–Vi har till exempel månadsmöten med enheten och där får exjobbaren ganska tidigt göra en presentation för hela gruppen. Det är alltid pirrigt första gången, men redan andra gången går det mycket lättare.

Cecilia tycker att hon utvecklats personligen genom att handleda.

–Förutom att det är roligt vill jag också bidra till en bra kontakt med universitetsvärlden. För studenterna tror jag det är givande att vara på FOI eftersom det är första gången de får driva ett större projekt från start till mål, säger Cecilia.

–Mitt enskilt största bidrag som handledare var nog till projektplanen och tidsplaneringen. Jag fick styra och bromsa för att allting skulle rymmas inom våra 16 veckor.

”Jag ger inte lösningar utan är ett stöd”

Erik Persson är forskningsingenjör på avdelningen Cyberförsvar och ledningsteknik i Linköping. Maskininlärning med fokus på udda signaler är hans gebit. Han är också en handledare som tycker att det är spännande att följa exjobbarnas resa och utveckling.

Erik minns precis hur det var att göra exjobb. Han vet att vissa perioder kan vara tuffa och traggliga och att allt kan kännas överväldigande till en början.

–Även om exjobbarna ska jobba självständigt med sina arbetsuppgifter och ta eget ansvar behöver de inte känna sig ensamma i det. Jag finns där för dem, säger Erik.

Han menar att det som exjobbare kan vara lätt att fastna i att läsa in en massa teori till en början, men han har ett trick för att se till att de kommer vidare.

–Jag sätter upp delmål och ser också till att de kommer igång med praktiskt kodande redan första veckorna. De får jobba mot en deadline och felsöka.

Erik har avstämningsmöte med sina exjobbare varje vecka för att stämma av hur deras arbete går. Oftast sker de mötena på hans kontor.

–Jag är bollplank för deras idéer och hjälper till kodmässigt och bidrar till hur de konceptuellt ska gå till väga. Jag ger inte lösningar utan är ett stöd.

Han ser också till att de får lära sig domänkunskap, att hitta artiklar på området för att se vad som är gjort och inte är gjort inom ett projekt eller ämne. Även om han som handledare inte är expert själv på alla områden inom FOI kan han tipsa exjobbarna om vem som besitter både bred och djup kompetens inom olika områden.

–Jag är på plats på kontoret i stort sett varje dag, så det är bara för exjobbarna att knacka på min dörr när de vill något. Det är låg tröskel här på FOI.

Erik säger att exjobben är nytänkande och spännande. Eftersom det är handledarna som formulerar uppdragen har de själva stort intresse av att följa hur arbetet går.

–Exjobbarna får uppdragen vi hade velat göra själva, men inte riktigt hinner med. Det är roligt att se hur de utvecklas och växer med uppgiften, säger handledaren Erik.